Jag har precis avslutat en bok: En kvinna som Sukie av Barbara Raskin
Den har legat länge kan jag lova. Det tog mig rätt många dagar att läsa ut den, även fast jag tyckte om den. Stundvis är den lite smått tråkig och händelsefattig, men ändå så underbar!
Sukie är död redan från början, ändå handlar hela boken om henne. Hennes vänners, exmakes, älskares, grannars och barns minnen av henne. Allt uppblandat med hennes egna tankar i form av dagbok och bokmanuskript. En fantastiskt skiftande bild av en kvinna vecklar ut sig och man tappar nästan andan. Främst är detta en bok om kvinnor och kvinnlighet. Starka kvinnor, svikna kvinnor, mammor, älskarinnor, fruar, karriärkvinnor, feminister - ja, alla sorters kvinnor! Det pratas klimakterium, skilsmässor, depressioner, ångest, föräldraskap, familjelycka, manshat, älskade män och allt som egentligen hör till livet.
En annan sak som fångade mig med boken var alla dessa fantastiska formuleringar och metaforer. De får en att vilja läsa boken igen med ett anteckningsblock i handen och skriva av dem för eget bruk. Språket är fascinerande på så sätt, men det blir lite väl mycket uppradande ibland av namn osv. Jag tror att man har mer utbyte av den om man själv är från USA så man hänger med på alla kändisar och händelser, men det funkar ändå.
Jaa, jag vet inte riktigt hur jag skall betygsätta denna bok. På ett sätt älskade jag den, mest för språket men på ett sätt hände det lite väl lite. Det känns som att jag läst mycket såna böcker på sistone, men det är väl så det blir när man "städar" i hyllorna. :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar